Äntligen Norge igen och premiärfiske!!

Som jag har längtat. Förbannade pandemi som stoppat mig från att besöka vårt kära grannland i väster i flera år på raken. Men nu fick jag äntligen åka igen.

Norra Sverige och våra baltlaxar i all ära, det har varit ett spännande substitut dessa somrar av Covid 19, men det är i Norge och dess fiske efter lax och havsöring mitt hjärta trivs som bäst.

Vi startade premiärkvällen med en 5-rätters alldeles magisk middag på Hembre Gård dit jag var inbjuden av Aksel, Beate, Patrik och Hajas. De två senare hade i princip tillbringat hela dagen i Hembres helt sprillans nya restaurangkök och när dom herrarna får fritt spelrum vet man att man kan förvänta sig mat av absolut världsklass.

Desserten på vår 5-rätters. Mums!

Mätta och belåtna begav sig sedan de av oss som skulle fiska och bo på Skjerva Lodge dit upp och riggade våra prylar för premiärkast 00:00. Det är fjärde gången jag hade nöjet att fiska öppningsdagarna hos Patrik Daugaard som driver stället och har sträckorna Ingstadnes och Ingstad Östre helt privat.

Christof och Tobias var taggade

Det hände inget första dygnet utan först den 2a Juni fick vi lite fiskkontakter och Christof kunde landa den första.

Det var en brokig skara beresta fiskare de första dagarna, de flesta från Danmark och de var samtliga väldigt trevliga, nya bekantskaper. Vi åt och drack gott i vanlig ordning och vi gjorde våra repor vid älven.

Emil, Lasse, Tobias & Henrik

Det kom upp ytterligare en lax på öppningsdagarna som Lasse fick en okristligt tidig morgon då jag bränt av en kvällen innan, men annars var det först när nästa gäng anlände på helgen som det verkligen blev action vid älven.

Simon, Marcus, Rune, Kenneth och Stefan hade bokat in sig för 5-6 dagars laxfiske. Jag kände dem samtliga från tidigare och visste att vi oavsett hur fisket var skulle få en magisk vecka tillsammans. Jag fick rätt.

Välkomst-GT med Mackan
Patrik & Stefan vid ”Fossen” första kvällen

Det var Stefan, även kallad ”Il Professore”, som nästan omgående knäckte koden för blanklax på gänget då han landade och släppte tillbaka en lax på runt 9kg vid ”Grevskapet”.

Kort därefter, på nästan samma plats, rappade jag i en riktigt bra fisk som tyvärr släppte efter 2-3 minuters fight. Jag såg den rulla sig loss inte speciellt långt ifrån mig och noterade att den nog var mellan 12-15kg. Det sved ganska hårt faktiskt. Jag brukar inte bry mig så värst mycket om tappade fiskar, men den där storleken på blanklaxar får man inte chansen på så värst ofta.. Nåväl, vi firade Stefans fisk som sig bör större delen av kvällen sedan.

Stefan och Kenneth
Rökt ankbröst med hallonvinägrett och pinjenötter på salladsbädd var en av dagarnas förrätter 🙂

Simon & Marcus hade bestämt sig för att prova det riktigt tidiga fisket trots en sen kväll. Det skulle visa sig bli en riktig succé. Vi vaknade av en tjusig bild som Marcus tog på Simons fisk från Grevskapet i ottan! Hans första Norgelax var ett faktum och dessutom personligt rekord. 99cm silver.

En synnerligen nöjd fiskare

Senare samma dag då alla utom Rune och jag passade på att ta en powernap vid lunchtid skulle jag återigen häkta i en riktig rugg. Längst upp på grevskapet finns det en pool som alltid luktat stor fisk. Ännu mer så efter vinterns 50-års flom som drabbade Stjördalselva.

Det var sprutsol och klar älv så jag band på en fin bananfluga som jag fått av Hajas. Efter 5-6 släng stramar det upp så där overkligt skönt därute. Fast fisk igen och jag känner ganska omgående att det är en modell större på dess huvudskakningar..

Ringer Patrik som svarar att han är nere i Stjördal och handlar. Ringer Rune som är nere i Fossen och fiskar som direkt vevar in och påbörjar en ganska ansenlig promenad uppåt. Anledningen att jag ringer är att det är ett ytterst lurigt ställe att ta sig ner ifrån och jag förstod tidigt att jag inte skulle kunna landa nån fisk på berget och att den troligen förr eller senare ändå skulle släppa sig nedåt.

Jag tar fisken ganska försiktigt i början tills Rune anlänt, men så fort jag börjar bryta i den ordentligt så sticker den iväg nedöver. Säkert en 100-meters rusning innan den stannar på en plats jag inte kände till. Intressant tänker jag, där har den stått på vägen upp, det ska jag komma ihåg. Anyway, blev minst sagt besvärligt att ta sig ned från berget med en skenande lax i änden på fluglinan, men det gick lite lättare med Rune som hjälp. Jag ville ju absolut inte riskera att dra av min hälsena igen…

Jag kom ner till fisken där den parkerat och den gick knappt att rubba trots rak och väldigt rejäl sidpress. Till slut blev den sur och satte av både uppströms och nedströms och visade sig också i några magnifika jätteplask. Nu började jag bli nervös på riktigt. Samma size som den större fisken jag tappade dagen innan. Kanske t o m större.. Jag bad lite till laxgudarna att jag faktiskt förtjänar att få hålla en lax nu..

Efter att fisken bland annat gått fast runt en sten och jag fått vada som en galning för att få loss den så gick allt till slut vägen. Fullständig lycka när Rune kunde håva en av mina finaste fångster någonsin. En riktig rejäl hanne.

Då fisken var totalt slut och dessutom blödde ymnigt fattade jag till sist beslutet att bonka den och lämna in för rökning. 14,2kg fördelat på 110 cm. Den visste var maten fanns i havet den laxen!

Inga mer släng för mig den dagen. Desto mer njuta vid älven med fiskevännerna och invänta kvällens 3-rätters där huvudrätten var en av mina favoriter; musslor.

En stor ära på Skjerva Lodge är att ha porslinslaxen framför sig vid matbordet. Det får den ha som tagit dagens första eller största lax.

Vi åkte sedan ned till Hembre och hyrde en ”Cake Bike”. Grymt smidig, eldriven laxmoppe.

En ”HOPe for the wild salmon” sitter alltid fint under kvällsfisket

Dagarna rann iväg i en härlig Norgelunk. Både Professorn och jag fick och brände varsin lax till, medan det tyvärr var lugnt och stilla för de andra bortsett från nån dragning. Synd att det ofta blir så. Har man väl fått en så får man väldigt ofta en till. Det är sällan laxarna fördelar sig jämt på ett gäng 🙁

Här fiskar jag ”Fossen”. Foto: Simon
Professorn drillar sin andra lax, även den landad på Grevskapet
Min andra fisk. 83cm hona C/R. Full med äggsträngad laxlus. Den hittade jag på ett nytt bitställe som den store fisken visat mig dagarna innan 🙂

Närmast väntar premiären i Nærøydalselva för mig den 1a Juli och fram tills dess är det hårt jobb som gäller.

Återstår bara att tacka mina medfiskare för fantastiska dagar och ett extra stort tack till bästa Patrik Daugaard för ovärderlig vänskap och magiska dagar på hans lodge.

En lus som lossade från honan
Orvis Mission 15 fot klass 10 och Mirage rullen från samma märke var min setup hela veckan

Magiskt fiske i Patagonien

Äntligen fick man resa igen och som jag har längtat! Förra vinterns uppskjutna tripp till Las Buitreras blev av och vi har nu varit här nere i 4 dagar. Men först blev det i sedvanliga ordning några nätter i Buenos Aires för att titta på staden och äta gott.

Fantastiskt gott på deras restauranger

Skönt att vänja sig vid tidsomställningen några dagar innan vi åkte vidare ner till Rio Gallegos för fisket

Boarding för vår slutdestination
Förväntansfulla fiskare väntar på guiderna

De första dagarna fick vi klassisk ”Patagonian breeze” med snittvindar på 18m/s och upp till 40m/s i byarna. Det kan tänkas helt galet att försöka flugfiska i sådant väder, men faktum är att det förbättrar fisket avsevärt för de flesta. Vi har extremt lågt och klart vatten vilket gör havsöringen extra skygg, men vinden ger fisken tak över huvudet i form av vågor och gäss på älven.

Typisk nystigen havsöring från Rio Gallegos på 12-13 lbs (6kg)

Redan efter två dagar så hade samtliga gäster på lodgen lyckats få minst en havsöring vilket verkligen får ses som bra gjort då det som sagt är svåra förhållande än.

Hoppande havsöring

Då jag haft väldigt tur hittils och fått ganska mycket fisk blev jag glad när det mojnade igår, även om det generellt betyder svårare fiske. Nu kunde jag prova lite nytt och hade exempelvis stor fisk uppe på torrfluga.

Magic hour
Armadillo – en minidinosaurie som lever här nere

Vi har det oförskämt bra med helt otroligt duktiga guider och magisk mat.

Avslutar den här lilla uppdateringen med ett gäng skrytbilder så skriver jag mer när första veckan är avslutad.

Kort summering från en trasig säsong

Jag har varit hyfsat flitig att uppdatera mina sociala medier med fiskebilder även i år, men bloggen här har blivit lidande. En del läsare har under året påmint mig om detta, läsare som inte använder vare sig Facebook eller Instagram. Därför kommer här min säsong i korta drag.

Då ju resande var strängt förbjudet så blev det ytterligare en vinter utan vare sig Kuba, Patagonien eller Skottland för mig. Första fisket blev därför på Em över påsk

Stor fisk Old Mans Place

Rapporterna var väldigt trista från Em innan avresan. Stor fiskdöd under hösten pga svampinfektioner vilket resulterat i extremt lite övervintrad fisk på ån. En och annan blänkare togs och det var dessa vi jagade.

Vi hade ju det som alltid oförskämt bra på herrgården även om fisket var minst sagt trögt. Jag lyckades dock häkta i en riktigt rejäl fisk i ytan på en Thunder Spey när jag fiskade Old Mans Place. En fisk som hoppade och rullade några gånger i början och som visade på blankt silver. Dessutom sanslöst stridbar och trots att jag bröt allt jag orkade i den tog det en bra stund innan vännen Stefan kunde taila för mig.

Väldigt laxlik fisk men som jag skrev in som hybrid pga tidpunkten på året – tidig April.

Efter Emån blev det även laxfiske i Mörrumsån i mitten Maj. Där fick jag nöjet att taila fisk åt kompisen Kenneth i Pool 1.

Kenneth drillar och jag försöker vara behjälplig med moraliskt stöd då publiken var minst sagt stor.
Kenneth med sin kanonfisk

Efter Mörrum blev det bråttom att planera laxfiske då det skulle visa sig att Norge var fortsatt stängt under Juni. Speciellt för oss som skulle få andra sprutan först fram i Juli. Stjørdalselva, Lærdalselva och Nærøydalselva fick ställas in. Det blev istället Lögde första veckan i Juni tillsammans med Jonke och Perra.

Myspys vid Lögde

Det blev en härlig vecka. Förhållandevis lite fisk som gick men vi lyckades hitta några fiskar där de flesta drog längsta strået, men vi fick åtminstone landat en som jag taila åt Jonke.

Lögdesilver

Efter Lögde åkte jag hem och jobbade 3 veckor innan Sluken och jag begav oss upp till Kengis Bruk för fiske i Torneälven.

HOPe for the Wild Salmon av Lilla Edets Bryggeri. Magiskt god New England IPA där vi skänker 2kr per såld flaska till NASF
Sluken drillar fisk i Torneälven under midnattssol

Tornelaxarna var luriga och med 16 grader i vattnet var dom dessutom fullständigt skogstokiga när man väl lyckades lura en fisk till hugg så vi tappade en hel del fisk.

Snett nedanför detta vindskyddet lyckades jag till slut landa vår lax
Baltlax från Torne älv som fick simma vidare

Vattnet hade sjunkit undan ganska rejält så fisken tenderade att gå på andra sidan älven. Det var därför extremt hård vadning som gällde för att nå dem.

Ingen enkel vadning på vissa ställen..
Gin & Tonic i lodgen under pauserna
Tornesilver i sprutsol

Det blev dessvärre ett abrupt slut på den här resan en dag för tidigt. Ett slut som skulle innebära att fiskesäsongen blev förstörd för mig. Under en fajt med en lax som är bland de brutalaste jag har brutit i small min hälsena av. Laxen hade slitit spöt ur näven på mig när jag blockhöll den och när jag desperat försökte hoppa efter spöt gick det åt helvete..

Det blev 20 mil till Gällivaares akutmottagning och gips.

När jag låg på sjukan fick jag åtminstone en positiv nyhet. En Finsk fiskekompis hade lyckats få tag i min backing nedströms där jag drog av hälsenan och lyckats fiska upp hela min utröstning inkl flugan som hade rätade krokar.

MMS från min finske vän som räddade mitt spö

Nåväl. Ett riktigt tråkigt slut och det var inte jättekul att köra de 150 milen hem dagen efter i gips. Tur man har automat och att det var vänster sena som small av. Det var heller inte jättekul att de sedan blev 35 grader varmt i Göteborg i flera veckor efter det och man själv låg och svettades i lägenheten medan ens vänner la ut badbilder på Facebook.

Flugan som fick den stora laxen att bita. Som i sin tur slet spöt ur nävarna på mig. Som i sin tur indirekt orsakade min hälseneruptur. Döpt den till: Achilles Fly

Nåväl en riktigt tuff sommar och rehaben för hälsenerupturer är ju typ 6 månader. Dock hade jag ju bokat fiske på Ems Herrgård sista helgen i September som jag bara vägrade missa! Sagt och gjort, jag köpte i vanlig ordning med mig skaldjur etc och åkte ner till Em med Keno, Gordon & Co som jag brukar fiska höstfisket med.

Underbara Emån.
Kräftskiva

Då jag ju var minst sagt halt så var planen att fiska från lite bryggor samt väldigt lättvadade ställen. Första förmiddagen lunkade jag därför ner till Sea Pool efter att ha tagit sovmorgon. Den nedre delen från Södra sidan är förhållandevis lätt att vada. Gordon fiskade framför mig så jag satt ner och tog en öl i förmiddagssolen och väntade på min tur.

HOPe for the Wild Salmon

Som om det fanns en fiskegud som visste hur mycket jag lidit denna sommar så tog det nog inte mer än 5 släng innan jag hade en öring som nypit flugan och som levde rövare ute i poolen. Vilken lycka! Ingen stor fisk, men i perfekt kondition och en höstöring på Em är alltid speciellt!

Lycka!

Fina dagar på Em med fina vänner. Verkligen vad jag behövde efter nästan 3 månader av först gips, sedan aircast boot och en massa tråkig rehab.

Home Pool, Emån

Nu är det höst men som allt ser ut nu så får man resa i vinter vilket känns alldeles otroligt underbart. För mig innebär det en sväng till Kuba tidigt i Januari för jakt på Permit vid Cayo Cruz. Det blir sedan tre veckor nere i Patagonien från slutet Januari och det blir också 3 veckor Skottland i April.

Hänga tvätt

Rubriken har blivit en klassisker bland rutinerade laxfiskare.

Jag har själv, med all rätt, blivit starkt kritiserad för detta i mina unga år när jag inte visste bättre och var extra noga med att inte tappa fisk. Finns exempel på gamla Youtube-filmer med mera. Jag skriver detta blogginlägg för att hjälpa andra att göra ”rätt” även i början av sin flugfiskekarriär, men även till mängder med fiskare som trots ett helt liv vid älven fortfarande tenderar att drilla fisk i evigheter..

Begreppet ”hänga tvätt” syftar till hur fluglinan ser ut när man drillar lax eller annan fisk. Om linan hänger i en båge, som en tvättlina full med tvätt, så har man alldeles för lite press på fisken. Speciellt om man har för avsikt att utöva catch and release på densamma. Detta gäller också givetvis där exempelvis honor är fredade eller där regler gör gällande att vissa mått på fisk alltid ska släppas tillbaka. Då är det inte okej att hänga tvätt.

Man bör drilla fisken så hårt man kan varje gång man har för avsikt att släppa tillbaka. IGFA – där det är nån slags tävling att fånga fisk på så tunn tafs som möjligt och som fortfarande utövas lite här och var runt om i världen trots att det råder 100% C/R är rent förkastligt. Använd rejäla grejer om inte omständigheterna gör det omöjligt!

Ju längre man drillar en fisk, desto sämre överlevnadschans har den. Sedan ska den exponeras för eventuellt foto så kort tid som möjligt givetvis, men just nu fokuserar vi på själva ”drillen”.

Att ”hänga tvätt” är alltså ingenting att eftersträva. Snarare något man alltid bör undvika. Möjligt undantag kan vara om man fiskar i en älv utan någon som helst fångstbegränsning och man absolut, under alla omständigheter, vill ta upp sin fångst. Men även där skulle jag vilja påstå att ”hänga tvätt” inte är rätt då det lätt kan uppfattas som oetiskt då man drillar/plågar en fisk i onödan. Summa summarum – drilla hårt!

På det lilla klippet ovan hör man Patrik Daugaard och Hajas Andersson prata om att jag ”bryter in fisken”. Det tar jag som en komplimang (ingen ”hänga-tvätt-lina”) då jag inte hade för avsikt att ta upp fisken oavsett.

Nu håller vi tummarna för att vaccineringen går fort så att vi kan börja resa och fiska till våren. Kram på Er!

Längtans tider

Idag skulle jag varit halvvägs in på min första vecka nere i Patagonien som host. På Las Buitreras Lodge vid Rio Gallegos. Den nyckfulla och fantastiskt fina älven med dess urstarka invånare.

Guiderna som blivit nära vänner. Den otroligt trevliga personalen på lodgen. Maten. Vinerna. Vidderna. Naturen. Djuren. Luften. Blommorna. Havsöringarna. Saknad.

Istället sitter man här i Sverige. I en jävla pandemi där man inte får resa någonstans. Ja, helst inte ens lämna lägenheten. Snö och slask om vartannat utanför fönstret och jag drömmer mig iväg. Det är nu man på riktigt förstår hur mycket man älskar andra delar av jorden.

Det är nästan så att jag ångrar att jag rest så mycket och sett så mycket fina platser. Hade man inte gjort det så hade man ju inte vetat hur fantastiskt det exempelvis är i Patagonien? Då hade man ju inte lidit lika mycket just nu..

Men jag har alltid varit nyfiken. Flytt det Svenska klimatet minst 3, ofta 6-7 veckor, varje vinter sedan jag var 16 år. Jag är beroende av det. Det får jag sota för nu. Abstinensen är enorm. Men man får ”hänga i och hålla ut” som våra politiker säger.. Fan, vad trött jag börjar bli på det.

Man lever ju bara en gång. Man har bara ett visst antal år på sig. Nu försvinner minst ett av dem i Pandemi. Ens tid blir än mer värdefull när man inser att år kan försvinna från resande, precis som det gör just nu. Det gäller att passa på när man har chansen. Absolut inte skjuta upp saker man verkligen vill göra.

Så i min ensamhet, isolerad enligt rekommendationer i min lägenhet, avlägger jag ett löfte till mig själv. När det här är över så ska jag resa och fiska dubbelt så mycket!

Kram på er alla fiskevänner!

Äntligen fick vi vatten på hemmaplan!

Covid19. Inget Skottland. Inget Norge. Dags att på riktigt fiska hemmavid helt enkelt.

Jag hade turen att i lotteriet om årskort till Örekilsälven dra en vinstlott för första gången sen 2011 så såg fram emot att jaga Majsilver där. Dessvärre valde kraftverket längre upp att släppa precis allt de hade som reserv uppe i sjön under April månad (troligen bra betalt för elen) så lagom till 1a Maj så fanns det knappt nåt vatten kvar.. Och i brist på regn så var det först i mitten Juli som det blev ”fiskbart”. Jag brände förvisso en stor fisk tidigt i Maj på laxnacken, men så sker ju ofta när man tvingas synta som en galning i brist på fart i vattnet..

De tidiga månaderna präglades av missflyt i år. Jag tappade stora laxar i Örekilsälven, Viskan, Mörrum och Emån. Det vände först i Lögde som jag skrivit om och lagt ut bilder på Salmoniserads Facebook (WordPress jävlades med mig så har inte kunnat blogga ordentligt här förrän nu).

Efter mycket trevligt fiske uppe i Lögde på främst Slåttansbörting så kom till slut regnet i Västsverige och jag fick tillfälle att besöka min fina ”hemmaå” där jag har årskort.

Bra med fisk på ån och jag har lyckats lura några stycken under de besök jag hunnit göra.

Har även fått bonkat två laxar. En mellanlax (honan på bilden ovan som blödde rejält) som lämnas in för rökning och en grils som blev Sashimi (nedan).

Det är en oerhört vacker liten å med bra bestånd av lax så nu håller man tummarna för att värmen som prognoser varslar om håller sig undan och att vattennivån håller i sig. Då blir det fortsatt mysigt fiske på hemmaplan i dessa Coronatider.

Nya försök redan imorrn på B-sträckan 🙂

Emån – Torsdagen den 9e April – LIVE

08:00 Gick upp vid 07 och käkade frulle. Är nu ute vid ån. Garagenacken var ledig så jag fiskade av den, men ingen var hemma. Har nu knallat vidare uppåt och ska fiska Island Pool och Old Man Place strax. Men först lite kaffe och njuta av vårsolen!

Island Pool

09:30 Ingen action för mig där så jag har fortsatt upp längs ån. Sprungit på de flesta fiskarna nu, men det verkar vara likadant för alla. Trögt som tusan. Just nu nordanvind vilket ju sällan är bra.. Sitter vid Mill nu och chillar och ska strax låta gummibensräkan få simma.

10:45 Det nöp på en liten blänkare i vitskummet på inloppsströmmen till Mill, men den skakade sig loss ganska omgående. Sedan hände inget mer där. Jag fortsatte upp till Ängarna

Ängarna

Blåsigt som fasen däruppe, men jag kämpade på i vinden. Dock helt utan resultat. Har nu knallat ner till Stone Pool då de fina poolerna oftast får vila från halvtio-tiden då de flesta vill ner och fiska vid herrgården då.

Stone Pool

När jag sitter här med mitt kaffe så plingar det till i telefonen och det är kompisen Viktor som var uppe i ottan och fiskade som nyss fått belöning för sitt slit.

11:50 Fiskade Stone Pool och sedan Blackwater utan framgång. Fortsatt min promenad nedströms på Norra sidan nu och anlänt Pike Pool.

Pike Pool med Garagenacken i bild

12:30 Jag gjorde några släng i Pike Pool i stekesolen innan jag knallade tillbaka till herrgården för lunch. Till maten passar det utmärkt med en Vildlaxens HOPp

Underbar öl i vackra omgivningar

14:30 Efter lunch och en Gin & Tonic (är ju faktiskt internationella GT-dagen idag) är jag nu ute vid ån igen. Började i Home på Snake Island och hade nåt som ryckte i flugan på hemtag, men väldigt försiktigt. satte mig nu vid Eken lite nedströms.

Home Pool, Eken

Viktor fiskar södra sidan, först Ankarkrona och sedan ned i Barret. Där ser jag honom häkta i en fisk som hoppar och har sig. Det gick bra och han skickade bild på en välmatad blankbesa, öring. 70 cm

Viktors fina öring

Jösses vad vackert det är här. Ett stort privilegium att få fiska och vistas på dessa mytomspunna ägor.

16:00 Då precis alla nu har käkat lunch och gett sig ut på ån så bestämde jag mig för att göra rätt för mig hos Kent och ta en liten siesta för att orka med att fiska hela kvällen.

Världens bästa drink

18:00 Chillade till klockan fem då jag begav mig ner till Sea Pool.

Sea Pool – en gammal favorit

Dessvärre ingen hemma just nu. Kändes stekhett när flugan svepte in över abborrestenen i perfekt fart.. Nu har jag knallat upp till Lawson.

Lawson Pool

18:30 Efter Lawson gick jag upp till Home där det var tomt och på första långa kastet häktade jag i en vacker öring.

Hög och fin, nästan så man trodde det var en blänkare, men slitage på analfenan vittnar nog om att den lekt. Oavsett, härlig fisk!

21:00 Chillade i solen efter öringen och bytte sedan till lättare grejer, F/S3 på mitt 13’6 Orvis Mission #8. Solen försvann så det fick bli en klassisk Sunray på tafsen. Det fungerade. Mitt i Home Pool tappade jag i en tung fisk i för stor publik. Alltid spännande innan man ser vad det är för något! Det visade sig dock vara en laxbesa på 97cm som fick simma tillbaka till ån.

97 cm Emålax

Nu återstår bara de sista ölen och en Gin & Tonic innan man kommer sova gott på herrgården. Tack för att ni hängt och läst bloggen och hejat på via olika sociala medier! Många hundra unika läsare varje dag här på bloggen vilket också uppmuntrar att uppdatera med jämna mellanrum.

Emån – Onsdagen den 8e April – LIVE

09:45 Det blev som brukligt alldeles för sent och trevligt på herrgården igårkväll så valde sovmorgon till 08 idag.

Väl ute vid ån så var det en hel del morgonpigga på plats redan och det hade drillats fisk lite här och där. Jag gjorde några släng på Garagenacken utan känn. När jag sedan knallade uppåt ån så fick jag nöjet att fota Johan Abelsson som just var i färd med att landa en öring.

67 cm Emåöring

Just nu är samtliga fiskare uppe och det är fullt med folk ovan bron. Jag sitter återigen vid Garaget och väntar på att klockan ska bli 10 så att man kan gå ner och fiska nedre delarna.

Garagenacken
Hjortarna längs med ån

11:30 Fiskat av Snake Island, Ankarkrona och Barret från norra sidan utan nån känning.

Barret Pool

Nu ska jag prova Sea Pool från södra.

Sea Pool

13:00 Ingen action i Sea Pool heller. Samtliga fiskare är ute och allt fler fiskar nedom bron så jag bestämde mig för att knalla uppåt för att fiska Mill och Lock Pool.

Mill Pool
Lock Pool

14:00 Ingenting däruppe för min del, men hörde att Jussi hade fått fisk uppe på Ängarna så man kanske ska prova där i eftermiddag. Jag fiskade mig nedåt på Norra sidan och Blackwater kändes het men gav inget.

Däremot gav den en fisk för Anders strax tidigare från Södra sidan

Anders med 78cm Emåöring – Foto: Jussi Sjölund

Nu är det dags för lunch och siesta i solen! Kan tänkas slinka ned en Gin & Tonic också innan eftermiddags/kvällspasset startar, vi får se!

Fler än jag som kör lordmässig utstyrsel på herrgården!

17:10 Det blev en trivsam lunch och kom ut till ån vid 16-tiden. Fiskade först Home Pool från södra

Home Pool

Ingen hemma i Home Pool så gick sedan upp till Garagenacken.. Och där hände det grejer!!

Fast fisk på Garagenacken!

Det var en rejäl fisk som jag var tvungen att blocka från att rulla ner under bron. Det gick vägen och jag kunde landa en 78 cm blänkare! Underbart 🙂

Blänkare 78 cm – bättre bild från riktig kamera kommer ikväll

18:30 Går bra nu! Efter att fiskat av Lawson gick jag upp till Home Pool som var tom. Den här gången provade jag att fiska lite djupare och det gav resultat. På Peter Ohlssons orange gummibensräka drog det i utanför flytbryggan. Kent hade sett hugget från sitt hus och kom ut och var behjälplig. Stark, stålblank fisk som vi länge trodde var en kanonblänkare. Men efter att vi landat den så hade den vissa tecken som var något ”laxiga” så jag skrev in den som en hybrid på 84cm. Oavsett var det en härlig fight! Tyvärr slet den sig precis när vi skulle fota den så vi får aldrig veta till 100%..

21:00 Gjorde några släng till på kvällskvisten, men kände mig nöjd ganska tidigt. I övrigt var det extremt trögt för de flesta längs ån under eftermiddagen och kvällen. Nu har vi precis käkat middag och jag avslutar med två bilder som Anders tog tidigare när jag hade trevligt på Garagenacken.

Spöböj på Garagenacken. Foto: Anders Jäwert

Tack för att ni hängt med. Imorrn blir det ny liveblogg med förhoppnings mer action och spöböj.

Liveblogg från Emån

Då ju Skottland blev inställt för mig hörde jag med Kent Håkansson om det möjligtvis fanns chans att komma och få fiska på Ems herrgård. Fisket på Em är ju alltid fullbokat, men då ju Corona blockar Danskar, Tyskar etc från att resa hit så hade de en hel del avbokningar och jag fick tag i fiske Onsdag-Torsdag den här veckan.

Home Pool, Ems Herrgård

Jag anlände på eftermiddagen till den första riktiga vårdagen i Sverige. Förvisso rejält blåsigt, men runt 18 grader i skuggan värmer både själ och kropp på ett härligt sätt. Och vad passar bättre då än en bra GT?

Jag blev installerad i klassiska Gavelrummet på Herrgården. Samma rum jag hade första gången jag fiskade på Em för kanske 15 år sedan. Nostalgin sköljde över mig.

Gavelrummet med utsikt över Home Pool

Nu vankas det middag och samkväm med övriga fiskare. Bland annat den gamle världsrekordhållaren på havsöring, Lennart Westerlund. Återkommer imorgon med liveblogg från själva fisket om min wordpress-app i mobilen sköter sig.

Kuba – Fortfarande ett paradis!

Med facit i hand så hade vi tur som hann iväg på vår flugfiskeresa till Kuba innan gränser etc började stängas ned på grund av Covid19. Här följer ett sammandrag från vår resa i början Mars.

Inte mindre än tolv glada grabbar och gubbar spenderade först ett dygn eller två i Havanna för att sedan flyga vidare ut till Isla De La Juventud (Ungdomens ö).

Väl framme på Juventud blev det vidare transport i buss ner till marinan och ombordstigning på den yacht som vi skulle spendera kommande vecka på.

Fisket från Skiffs med guide skulle börja dagen efter så eftermiddagen/kvällen gick åt till att käka middag, rigga prylar, ta sig ett dopp och bekanta sig med de trevliga drinkarna som bartendern ordnade åt oss. Alltid en otroligt härlig känsla att vara på plats och ha allting fortfarande framför sig. Ypperlig stämning på båten!

Efter en sen kväll gick så reveljen för frukost på morgonen och det var ett extremt taggat gäng möttes upp på däck. Dessvärre stämde väderleksrapporten om att vi skulle få rejält med vind de första dagarna vilket omöjliggjorde vissa platser som normalt är väldigt bra på stor Tarpon. Nåväl, bättre att få successivt bättre väder genom veckan än tvärtom iallafall.

Det blev ett skralt resultat första dagen även om det drillades en del. Fisken verkade inte alls gilla den blåsiga kallfronten. Ett snabbt beslut med skepparen på yachten och vi förflyttade oss längre sydost redan inför andra dagen. Dels för att hitta flats där vinden inte piskade upp vita gäss, men också för att där finns fler öar och mangrove som skyddar. Dessutom grundare vatten så att solen höjer vattentemperaturen snabbare. Det gav resultat och vi skulle alla få ett riktigt bra fiske.

Det är otroligt spännande att sight-fiska på Tarpon, Bonefish, Permit, Snook, Jack Crevalle med mera. Att se hur fisken kommer upp bakom flugan och hugger är ett gift man bara vill ha mer och mer av.

Det är en sällan skådad lyx att fiska på just Kuba. Vi var alltså 12 gubbar fördelat på 6 skiffs och de enda människor man träffade på under en heldag på havet var varandras skiffs vid enstaka tillfällen samt när vi samlades på yachten för lunch.

Ovan ser ni Monkey Island som är den enda bebodda ön på mil efter mil med öar och flats. Här bor två stycken nationalparksvakter 30 dagar i sträck och jobbar skift med två andra.

Från dag 3 började det bli mycket bättre väder och därmed också mycket bättre fiske. Samtliga resenärer började häkta i alla möjliga arter.

Mitt och Robbans mission prio 1 var dock att försöka landa en Permit. Dessa otäckt intelligenta fiskar som oftast bara skrattar år flugan när man väl får chansen att presentera en för dem… Jag har tidigare haft chanser på dem vid Cayo Cruz och efter att till slut knäckt koden med rätt krabbimitation tappade jag Permits där (läs om den resan här )

Men nu var vi vid Juventud. Där är det normalt inte alls lika bra fiske efter just Permit.

Vår guide var dock med på notorna och lovade att fullt fokusera på Permit även om det kunde gå en hel dags letande för att få ett enda ”skott” på en fisk.

Vår Permitjakt började väldigt bra. Vi fick ganska många chanser/skott och jag krokade till och med en på ett av de första försöken och det blev stort jubel i båten ända tills flugan lossnade ur mungipan efter ett par minuter..

Då tänkte vi ju dock att detta löser sig nog, de verkar inte vara lika kinkiga med flugorna här som på Cayo Cruz.. Men ack vad vi bedrog oss. Både Robban och jag hade nästföljande dagar superlägen med Permits som simmade efter flugan, öppnade munnen, men vände precis innan de skulle käka flugan. Vansinnigt frustrerande, men samtidigt extremt beroendeframkallande och häftigt. Man får grym respekt för fisken.

Vi bytte flugor som galningar utan resultat, trots tämligen perfekta presentationer.

Men som i en saga skulle det dröja till sista dagens fiske, när vi nästan helt gett upp, som det skulle ske…

Vi hittade en fisk som stod och vinkade med stjärtfenan ovanför vattnet, frenetiskt ätande.. Detta är en syn som framkallar hjärtklappning även hos de mest rutinerade fiskare. Jag står längst fram redo att kasta (Robban och jag fiskade som team och kastade på varannat läge). Enda nackdelen nu var att vinden var lite besvärlig och det skulle krävas ett hyfsat backhandkast för att nå fisken. Vi ville absolut inte komma för nära den med båten för då är det kört. Jag fick till kastet, medan fisken fortfarande var upptagen med att äta. När flugan landade en bit framför fick jag just den reaktion man älskar. Permitten satte kurs mot krabbimitationen, öppnade munnen… och YES, den käkade den här gången!! Lätt strip strike och fast fisk. WOHOOOO!!! Efter lite stökande drog den iväg i full rulle 150-200m bort.

För att göra en lång och extremt nervös historia kort så gick det äntligen vägen och efter en bra fight så fick jag slutligen hålla i min livs första Permit.

Fisken är lika mycket Robbans då det enbart är slumpen som avgjorde vem av oss som stod längst fram när vi äntligen hittade en bitvillig fisk. Vilken känsla! Vår guide Manolo var lika hysteriskt glad som oss och berättade att det är första gången någonsin som dom fångar Permit på ”premiärveckan” på Juventud vilket ju gör grejen ännu roligare.

För er som vill se mer bilder och framförallt rörliga sådana med hugg, hopp etc så rekommenderar jag Salmoniserad.se på facebook som uppdateras mer frekvent än den här bloggen samt mina två Instagramkonton @salmoniserad och @orvissweden .

För nästa säsong blir det (förutsatt att den här Coronasituationen tillåter det) en hosted trip till Cayo Cruz 9e-16e Januari och eventuellt en repris på den här resan i mitten Mars. Hör av er vid intresse att följa med, antingen via PM på någon av mina kanaler i social media eller via mejl (adressen finner ni menyn längst upp under ”Kontakta mig”).