Din blogg för lax, havsöring och tropiska arter
WWF har nu släppt en ny utgåva av ”fisk-guiden”. Här kan du enkelt se och lära dig vad du kan äta för fisk med gott samvete. Genom detta medvetande kan vi sätta press på fiskhandlarna och därigenom medverka till ett mer fungerande ekosystem till havs. Fråga alltid efter fisk som är märkt med ”MSC” eller ”KRAV”.
Nytt på senaste utgåvan är att även Östersjölaxen blivit ”rödlistad”.
Jobbiga tider. Flera månader tills man får jaga silver igen. Vad gör man då?
Det finns en hel del man kan pyssla med som på ett eller annat sätt relaterar till fisket.
Man kan, som ni kan läsa om för två veckor sedan här, åka och fiska regnbåge.
Man kan öva sina färdigheter i flugbindning så man dessutom har de flugor i asken som man önskar när det väl blir skarpt läge till våren.
Man kan drömma sig bort genom att gå på föreläsning som jag gjorde ikväll. Lars Terkildsen bjöd på finfina bilder och historier kring lax och havsöringsfisket från Island, Norge, Sverige, Skottland, Kolahalvön och Argentina.
Man kan läsa en god bok om ämnet, men man kan även passa på att se en del film. Nedan rulle fick jag tips om av Anders Lundberg. Om man ser till trailern, så verkar filmen bli riktigt bra.
Det är hög tid att göra fler folk uppmärksamma på hur Vattenfall med flera raserar våra levande vattendrag. Om du inte redan sett filmen nedan så gör det. Annars sprid den till nära och kära för ett större medvetande.
Om du vill dra ditt strå till stacken så gör som undertecknad, stöd ÄLVRÄDDARNA genom att bli medlem. Dom kämpar för att bevara våra ännu ej utbyggda vattendrag samt restaurera de redan utbyggda.
På sportfiskarnas hemsida finns följande att läsa:
I arbetet med att få till en fiskväg vid Hedefors i Säveån ska fiskeklubben Säfveåns Flugfiskesällskap äras för sitt mångåriga arbete. Deras initiativ att få Länsstyrelsen, Lerum kommun samt kraftbolaget att bryta dödläget och börja prata med varandra var avgörande för att processen skulle komma igång och att parterna sedan skev ett avtal om fiskvägen. LÄS HELA ARTIKELN HÄR!
Jag har ända sedan jag startade med laxfiske förlitat mig till svensktillverkade rullar i form av Danielsson. Enligt mig de mest driftsäkra du någonsin kan använda. Aldrig har en av dessa rullar kärvat eller strulat för mig.
För några veckor sedan var jag otrogen. Otrogen mot Danielsson Fly Reels. Jag inhandlade en ny rulle utanför Danielssonfamiljen. Enbart för att den är snyggare. Eller kanske rent av så snygg en laxflugrulle kan bli enligt mig. Jag har dock fortfarande hyfsat gott samvete då även den tillverkas helt och hållet i Sverige. En Bo Mohlin Em Salmon pryder nu min samling av rullar. Och jag är lycklig!
Idag var jag tillbaka där allting en gång startade. Det var nån gång för 25-26 år sedan som jag för första gången fiskade fluga och det var vid den mycket vackra sjön; Stora Kroksjön, uppe i Risveden. På den tiden var jag flitig medlem i Aborresjöns FVO som förvaltar en handfull sjöar, varav nyss nämnda är en. Den stora fördelen som medlem var att man fick fiska året runt, alltså även nu när sjöarna är officiellt stängda.
En god vän som fortfarande är medlem, Johan Söderberg (http://www.ghostcreek.se), erbjöd mig att åka med dit upp för lite regnbågsfiske och jag var inte sen att tacka ja då abstinensen varit stor det sista. Det fina med just dessa sjöar är att föreningen köper in fisken från Källefalls odling vilket är ganska mycket dyrare än andra odlingar, men kvalitén på fisken är mycket bättre. Här simmar inga stackars broilerbågar utan fenor..
Så här på hösten när det inte är så mycket spring runt sjön vågar sig fisken in på riktigt grunt vatten och dom står ofta helt nära land. Det är således ett mycket försiktigt smygfiske som gäller..
Undertecknad har ju de senaste åren lagt all fokus på havsöring och lax och jag fick gräva länge innan jag hittade mina gamla askar med småflugor. Här skulle det nämligen inte fiskas sinktiplinor och booby flugor eller stora färgglada regnbågsflugor. Nej, idag fiskade jag med en riktig ”troutbum” och då är det klockrena imitationer av insekter och flytlina som gäller.
Vi knallade upp till Andviken där det visade sig lite fisk sporadiskt då och då. Vi satt ner ganska länge och spanade innan vi delade på oss och intog de första fiskeplatserna. Johan satte på en grön fjädermyggspuppa i stl 16 ungefär. Tafs på 0,12 eller liknande. Själv hade jag sett några rejäla nattsländor stripa ytan så jag provade med det och tänkte att det ju faktiskt är bågar vi fiskar och dom borde klippa på det som erbjuds.. Jag lät min 0,22 tafs sitta kvar.
Johan plockade en fisk i sitt andra kast. En mindre, men fantastisk fin båge. Själv fortsatte jag med nattsländan, men då en fisk vakade precis jämte utan att ta kapitulerade jag och Johan frågade försynt om jag inte ville låna en likadan fluga som han använde.. – Jo, och gärna nån meter 0,15mm om du har, svarade jag ganska omgående med ett smajl.
Det dröjde inte länge förrän jag stod med böjt spö också. En makalöst fin fisk i kiloklassen. Stjärtfenan var helt intakt, nästan spetsig och fisken såg ut så som de vilda bågarna gör i Alaska.
Vi hade en underbar höstdag vid sjön. Det är verkligen spännande att smyga omkring och spana efter bågar som vakar försiktigt. Vi lyckades få ytterligare några fiskar och jag tappade dessutom en som var modell större. Den rätade kroken på den lilla flugan.. Men vad gör väl det? Vi släpper ju ändå tillbaka fisken vi får och det är själva hugget som är det häftigaste. Ett bevis på att man gjort allting rätt och inte skrämt iväg fisken.
En rolig sak var att jag idag fiskade med samma spö som jag gjorde den där första gången för 25 år sedan. När jag väl började flugfiska så var jag 100% säker på att jag skulle fortsätta med det. Jag hade ganska länge gått och fascinerats av dem som lurade vakande fisk, även om jag oftast fick bra på mitt haspel. Farsan hade under den perioden en vän som redan var inbiten flugfiskare. Efter en dag då det hade varit Mayfly kläckning på sjön och några flugfiskare hade haft kanonfiske medan jag gått bet frågade jag helt sonika honom vilket spö som han tyckte var det absolut bästa om man i första hand skulle använda det till regnbåge och havsöring. Svaret blev: – Du ska ha det nya spöt från Sage i klass 5. GIII heter modellen och har precis släppts i USA. Min brorsa är där nu, ska jag be att han köper ett extra till dig? Svaret från min sida blev ja och spöt använder jag alltså fortfarande då och då. Flugfisket blev ett livslångt beroende.
Det gamla spöt har sannerligen fått en själ nu. Det har varit med på samtliga platser jag besökt under alla dessa år. En och annan fisk har det på sitt samvete :). Att folk tittar lite konstigt då man plockar fram ett tvådelat spö nuförtiden tycker jag bara är kul.
Tack Johan för en riktigt trevlig dag och ett extra tack för lånet av flugorna!
I vanlig ordning anordnar Säveåns Flugfiskesällskap & Sportfiskarna Väst föreläsningar i vinter. Dessa äger rum i Sportfiskarnas lokal vid Sjölyckan under fem onsdagar med start kl 19. Fika finns att köpa på plats och inträdesavgiften är 100kr. Allt överskott går till fiskevård i Säveån.
Vi ses där!
Jag fick mitt signerade ex av Pelle själv redan för ett par månader sedan vid Emån, men har valt att vänta med att öppna boken tills det riktiga höstmörkret infunnit sig.
Min tanke var att läsa ett kapitel då och då under hösten/vintern och igår öppnade jag boken för första gången. Hade det inte varit för att fiskevännen, Jonas Runnberg, satt själv nere på O´Learys och inväntade ett försenat tåg och undrade om jag inte var sugen på en öl och lite fiskesnack, så hade jag med största säkerhet läst ut boken redan då. Istället blev det bara ett kapitel igår, men i gengäld öppnade jag boken till frukosten idag.
Nu är jag klar. Det, om något, är ett riktigt bra betyg till författaren. Jag vill minnas att det var precis samma sak med hans förra bok; Avancerat Laxfiske. Det är liksom omöjligt att sluta läsa. Han skriver på ett för mig mycket tilltalande sätt och i kombination med fantastiska bilder blir man trollbunden. Man tas med på en resa till magiska platser, varav flera stycken jag själv haft förmånen att besöka, och han målar upp trevliga historier kring fisket och dess speciella flugor.
Det handlar dock inte uteslutande om fiske utan han berör exempelvis även historien kring de trädgårdsmöbler som han efter visst besvär lyckades få hem från Norge förra sommaren och vilka fåglar och blommor han beskådat vid olika fisken och platser.
Och det är nog just detta som gör Pelle, iallafall för mig, till en verklig förebild kring laxflugfisket. Det handlar om så mycket mer än att fånga lax.
Vi fick förresten förmånen att sitta i den sympatiska författarens utemöbler då vi var på väg till Majlaxfisket vid Em. Han bjöd helt sonika in till en fika i sitt hus vid Påskallavik och det kunde vi absolut inte tacka nej till!
Pelle lyfter även fram sina fiskekamrater på ett fint sätt. Dessa är ju en oerhört viktig ingrediens när man fiskar. Det är ju dessa man delar upplevelserna med och som man över en fika mitt i vintern pratar fiskeminnen med. Något som jag tycker var extra roligt är att min fiskekompis och tillika oerhört duktiga flugbindaren/fiskaren, Danne ”Snoddas” Persson, omnämns i ett kapitel i boken som handlar om Sunray Shadow. De två träffades vid klassiska Bridge Pool i Gaula och Pelle fick fisk på en liten variant av Sunray som han fick av Danne.
Som ni säkert har förstått så rekommenderar jag starkt ett köp av boken. Det går enklast att göra direkt på Pelles hemsida: Speycast.se .
I övrigt är planeringen för nästa säsong i full gång och undertecknad har klart med fiske vid River Dee v.15, fiske i Orkla på premiären samt v.26. Lurar på om det möjligen går att få till ett fiske vid Kharlovka också, men det återstår att se..
Då undertecknad har vansinnigt mycket jobb för tillfället så lutar det åt att fisketuren till Em förra helgen blev årets sista. Det är dessa magiska stunder man förvarar på ett säkert ställe i huvudet för att plocka fram när vinterskruden pryder Sverige. Det kommer alltid en ny säsong!
06:22
Jag var på plats vid Garagenacken 05:00. Som vanligt kändes det extra giftigt då man vet att ingen fiskat där på 6 timmar. Senast jag var här så visade det ju sig en hel del fisk på nacken och i Pike den första timman, men idag var det totalt dött. Inte en fena. Gick även en repa på Island Pool utan känning. Nu har dom flesta vaknat till liv och det är folk på alla pooler ovan bron. Därför går jag nu och lägger mig igen så att man är hyfsat utvilad under eftermiddagen och för bilkörningen hem ikväll. På återseende vid 10-tiden då jag planerar att fiska Home Pool.
10:30
Ingen varken kände eller fick nån fisk under morgonen.. Nu fiskar Ola och jag Home Pool från var sin sida. En ny fisk har visat sig strax nedanför flytbryggan på Olas sida, hoppas den biter i!
12:30
Action!
Det blåser rejäl pålandsvind och vågorna går stora i Sea Pool vilket verkar trycka in fisk. En mäktig havsörn hänger över poolen.
När jag nyss gick norra fick jag bevittna när den mycket sympatiske medfiskaren, Anders Lundgren, tappade en riktigt stor fisk. Då den aldrig rullade, men rusade ordentligt, gissar vi på lax.
Anders har förövrigt också stått för ypperlig underhållning längs ån i form av ofrivilliga bad med ryggsim i både Stone och Fence Pool :-).
Nu lunch!
15:00
Mer action i Sea Pool. När Ola fiskat klart långt ute i Sea Pool och vevade hem flugan högg det tungt. Tyvärr visade det sig vara en ganska stor gädda. Fighten blev dramatisk då den gjorde en tokrusning rakt in i vassen.
Undertecknad fick vada efter och fick till slut fatt i fisken.
16:00
Nu har fisket kommit igång ordentligt. Mattias tappade fisk i Island Pool och kort därefter fick Ola hjälpa till att landa en öring i Barret Pool.
Typiskt att vi snart måste ge oss av hemåt..
23:10
Hemma igen efter en halvjobbig bilresa i konstant ösregn. Tack Kent för att vi fick komma och fiska och tack till medfiskarna för trevligt sällskap längs den vackra ån!