Efter månader av rehabilitering av min handled vilket förbjudit all form av enhandsflugfiske så har ett sanlöst fiskesug infunnit sig hos mig. Och när jag sedan såg på väderleksrapporten att det skulle bli en fin kväll utan några stormvindar beslöt jag mig för att iallafall åka ut och prova. Inte nöta med sjunklina eller så utan enbart smyga runt med flytlina och eventuellt kasta på fisk som visar sig var min plan.
Med mig hade jag min främsta bundsförvant, som varit med mig på otaligt många resor världen över, mitt 2-delade Sage GIII klass 5. Det spöt har minsann en själ och bär på i princip hela min historia som flugfiskare. Kanske skulle det få ytterligare en fisk på sitt samvete idag?
Då jag inte såg en enda öring vart jag än gick så blev det mycket mys i solen och tid till att betrakta vår fantastiskt vackra skärgård.
Först när solen började doppa sig i horisonten blev det lite synlig aktivitet med strövakande öring. Jag valde ut en fisk och skred till verket.
I mitt allra första kast med en svart fiskimitation fick jag följe av en öring som aldrig bet. Till min glädje så funkade det hyfsat att kasta med handleden.
Nytt kast och den här gången spöt under armen och hemtagning med båda händerna i bra tempo. Plog bakom flugan.. Och Pang!
Yes, vilken underbar kväll! En knallblank öring runt 45cm kunde efter ett antal hopp och korta rusningar landas och släppas tillbaka.
Mötte sedan upp Helgesson som kommit ner för att prova mörkerfiske på en spännande plats där vi haft action förut, men idag var det alldeles stendött där så det blev mest gött snack om kommande fisken vid strandbrinken. Jag dröjde mig kvar till 24-tiden utifall det skulle komma igång, men inte den här natten.. Iallafall inte där. Det går fler tåg i sommar så det kvittar.
Nu ligger fokus på Laerdalselva dit vi åker om exakt en vecka. Måste rota fram mina flugbindningsprylar och fixa några specialare för den älven. Alltid ute i sista minuten :).