Vi var ett minst sagt förväntansfullt gäng som åkte upp till Orkla just som älven börjat sjunka undan från storflom.
Optimismen lade sig dock något efter att vi knappt sett en enda fisk de första 3 dagarna och den enda känning vi haft var när jag tappade en lax på Loe 2.
Först på onsdagen började det komma in fisk i våra pooler, men dessa hade till en början extremt bråttom och sprang igenom utan att visa det minsta intresse för våra frenetiskt presenterade flugor. Först tidigt på morgonen efter var det dags för första landande laxen.
Det blev Rydeborg som visade vägen genom att ensam fighta och landa en vacker fisk på Loe 1. Äntligen lossnade det!
Därefter fattade Mika och jag ett i efterhand ganska oklokt beslut om att åka upp och reka Svartavelen där vi skulle fiska v.26. Förvisso brände jag en lax här, men på Loe var det full aktivitet. Vi kom tillbaka lagom för att bevittna Orkla-Olas spräckta nolla. En sanslöst fin hanfisk på 8,5kg.
Då grabbarna som var kvar på Loe inte hade bekymrat sig med att fiska av Loe 3 begav sig Birdie (Mika) dit ner med ytterligare en nybunden fluga i hopp om att spräcka sin laxnolla för året. Flugan döpte undertecknad passande till Rödhaken. Mika hade haft det tungt och var den enda i gänget som inte kännt någon fisk så långt. Dessutom har han kämpat hårt på hemmaplan i främst Örekilsälven utan att fått någon utdelning.
Nu var det dags! Han knäckte storlaxkoden högt uppe på Loe 3 då han drog i en 7,5-kilos lax under snabbt hemtag. Lyckligare och mer lättad fiskare får man leta efter :). Tyvärr har jag ingen bild på fisken, men det kommer efter att vi kommit hem och tankat över bilder.
Dessvärre började det regna strax efter att Birdie fått sin fisk och det var som att säga till laxen: klara, färdiga, GÅ! Plötsligt såg vi en herrans massa ”delfiner” i alla pooler och fisken slutade att bita lika snabbt som den börjat. Vi fiskade givetvis på, men förutom några lätta dragningar från running fish så hände det inget mer. Det blev fredag och midsommar och vi firade med svensk sill och nubbe i stugan. Utanför var det kallt, blåsigt och det regnade på snedden.
Morgonen efter så bestämde sig Borgmästarn, Sluken & Orkla-Ola för att åka hem tidigt och fiskade inget på lördagen. Givetvis skulle det visa sig att det blev stekhett igen de sista timmarna på Loe. Mitt eget missflyt höll i sig då jag först tappade en mellanlax på Loe 2 och sedan fick en riktigt skön dragning på Loe 1 utan att häkta i fisken. I samma veva fick jag samtal från Birdie som landat en riktigt fin mellanlax på 6,4kg som hade äggsträngad lus på sig. Man skulle kunna kalla det ketchupeffekt! Det kändes halvtrist att behöva lämna Loe just som massa nystigen mellanlax äntrat poolerna och stannat upp, men så kan det vara.
Vi hade iallafall en fantastisk vecka och samtliga fiskare var i storlax vilket var riktigt kul.
Nu sitter Birdie och jag uppe i stugan ovanför Svartavelen (som förövrigt byggdes 1650 och numera även används av pilgrimmar i Norge) och sammanfattar förra veckans fiske, binder flugor och planerar nästa veckas fiske. Birdie skrev just en bra text i stugans gästbok som får avsluta dagens bloggning:
Vår färd uppströms i Orkladalen går i Laxens tecken. Där den silvriga, mytomspunna varelsen vandrar och vinner höjdmetrar, gör vi likadant. Fantastiskt fin gammal byggnad och gård, man känner historiens vingslag och tankarna går tillbaka till gårdens begynnelse och Orkla. Måste ha varit fullt av silver i älven 1650…