River Dee, Onsdagen den 19e April, LIVE

Mycket goare väder idag! Inte alls den där bitande binden utan snarare nästan ljummet nu framåt lunch. Dessutom moln så dyker det vara upp nån fisk så tänker jag nypa den!

Började morgonen med att fiska av Kelpie som ju ligger strax uppströms hytten. Ingenting.

Canary Pool som rinner ner i Malt Steep

Vandrade sedan ner till Salt Vat.

Inloppsströmmen till lilla, fina Salt Vat
Nedre delen Salt Vat

Ingenting hemma i Salt Vat heller så jag fortsatte ner till Invercannie.

När man kommer ner dit så är det som att man kommer till en annan värld. Poolen ligger djupt nedsjunken i dalgången och det är sällan någon vind når dit. Dessutom är det ett tillhåll för en herrans massa fåglar så kvittret tar nästan bort ljudet från älven. Det luktade verkligen lax när jag fick vändan där nere, men ingenting hände.

Skit samma, när vädret är så här idag är det bara så underbart att gå och kasta..

Gick sen tillbaka till hyttan och hade några ord med ghillien, Brian Brogan, och det hade varit lika dött på Cairntonsidan dels igår och även nu på morgonen, men han hade också lite mer hopp idag då vattentempen kommer krypa upp ganska bra under eftermiddagen. Efter kaffe med cognac och en bakelse knallade jag upp till Glisters som ligger ovanför Kelpie. Också en väldigt liten pool som man annars aldrig fiskar, men på rekordlågt vatten var den värd ett försök!

Glisters Pool

Lilla Glisters är extremt djup så jag hängde på en Sjunk 6 spets på Switchspöt när jag metodiskt fiskade av den lilla pärlan. Ingenting, men den ska få en ny chans ikväll.

Nedre delen på Glisters som sedan rinner vidare till Kelpie

Fortsatte sedan ner och fiskade av Kelpie utan framgång och bestämde mig sedan för att åka in och luncha.

Macaroni Cheese, vitlöksbröd och en Belhaven Best Black Stout

Nya tag när jag käkat upp och uppdatering från eftermiddagens fiske kommer upp ikväll.

20:00

Kändes ganska hett hela eftermiddagen med det molniga vädret och de ljumma vindarna, men alla springers lös med sin frånvaro.. Troligen för lågt för att de ska röra på sig. Jag fiskade av Salt Vat och Invercannie direkt efter lunch.. Sedan bestämde jag mig för en längre promenad upp till Grey Mare på UB då engelsmännen ändå inte fiskar den då dom tycker vadningen är för tuff. Här hade jag go feeling när jag gick, speciellt som jag var i en fisk där på måndagen..

Magiska Grey Mare

Jag fiskade poolen väldigt noggrant och fortsatte ner och fiskade även av Blastit Stone. Ingenting.

Överst Grey Mare och nederst Blastit Stone

Chillade sedan med en pilsner innan jag fiskade mig tillbaka till hyttan. Otters Burn, Finzean walk, Cairnton Pool, Glisters och Kelpie var alla värda några släng. Inget liv dock. Ett rejält pass utan framgång. 

Men vad gör bristen på fisk en sådan eftermiddag? Jag njöt varenda sekund längs älven iallafall.

GT i solen

Väl tillbaka till hyttan så kom solen fram och det blev verkligen vårvarmt. Således en längre GT och kaffepaus inför kvällsfisket.

Vid 17:30 tiden knallade jag nedströms. Fortfarande inte sett en fena. Fiskade Rock Head mest för sakens skull då jag ju fått ganska många springers där. Fortsatte ned till Salt Vat och sedan Invercannie.

Invercannie

Kändes giftig i Invercannie så fort solen försvann. Dock helt dött.. Verkar inte som att någon fisk rör sig. Helt enkelt alldeles för lågt vatten och fisken som är i älven sitter still i ett fåtal holdingpools.. 

Jag knallade upp till hytten igen och planerade att fiska Kelpie och Malt Steep in i mörkret när det plötsligt dyker upp kanotister precis överallt! Nån form av VM i att förstöra ett evening cast på Middle Blackhall så jag har inget annat val än att packa ihop prylarna och lägga handskarna på hyllan för den här gången.

Nästa år bör vattennivåer vara av mer normalt slag igen och då har man alltid en bra chans till silver på sträckorna vi fiskar. Det finns platser lediga v.14 och ett fåtal till v.15 nästa år till mina ”all inclusive” resor så hör av er om ni vill tjuvstarta säsongen i Skottland!

När inte ens en Heimen GAIS bunden på fjädrar av Bosse Lindholm levererar, ja då kan man lika gärna ta en paus!

River Dee, Tisdagen den 18e April, LIVE

Fortsatt rejält kallt med frostnatt. Det vi laxfiskare absolut inte vill ha just nu..

Idag fiskar jag Middle Blackhall som jag kan väldigt bra.. Även om det inte kändes speciellt hett, snarare riktigt ohett, så gick jag upp till Kelpie direkt på morgonen och fiskade av den. 

Kelpie Pool, Middle Blackhall
Påskliljor pryder gräsbankarna runt hytten på MB

Efter Kelpie fortsatte jag nedströms. Hoppade över Canary Pool då vattnet är alldeles för lågt för den, men fiskade både Malt Steep och min favorit Rock Head noggrant. Inga känningar och heller ingen fisk som visat sig någonstans. 

Rejält nedkyld efter vadningen på de två sistnämnda poolerna begav jag mig till hyttan för att värma mig med en kopp kaffe framför kaminen. 

Finns det nån bättre värme!?

Efter kaffet kände jag ingen direkt stress ut i älven då det mest sannolikt kan hända grejer först fram på eftermiddagen när vattnet värmts upp lite grann. Jag lade mig på den oförskämt bekväma soffan för att chilla lite vid halvelvatiden. Slocknade som en stock till ljudet av ved som knastrar i kaminen och vaknade till klockan 12! 

Således dags för lunch.

Kycklingwraps och sedanvanlig pint of Belhaven Best

När jag ätit upp är planen att fiska Salt Vat, Invercannie och Mill Rush som ligger längst ned på MB under eftermiddagen och därefter tänker jag knalla uppströms till Finzean Walk, Floating Banks och Cairnton stream och fiska av dessa. Fram på kvällskvisten är planen att bevaka Rock Head för eventuell fisk som rör sig. Det var ju först på kvällen igår som det blev lite aktivitet och dagens väder är ungefär likadant. 

Bara att kämpa på!

När jag kom tillbaka följde jag min plan och tog med mig två stänger ner till Salt Vat. En vacker liten pool som har hårt vatten både in och ut från den. Ligger mitt emellan Rock Head och Invercannie 

Salt Vat Pool

Poolen fiskade väldigt fint på lågt vatten, men ingen lax var hemma så jag fortsatte ned till Invercannie.

Undebara Invercannie och längst ner i bild Mills Rush

Samma sak i Invercannie. Poolen fiskade riktigt fint på lågt, men inga känningar och heller ingen fisk som visade sig. Gick vidare ner till Mills Rush som egentligen inte fiskar alls bra på lågt vatten då den är för grund, men jag fiskade igenom den iallafall just för att troligen ingen annan gjort det sedan vattnet blivit så lågt.. Också alltid bra att memorisera stenar etc som man annars inte ser..

Efter ett hyfsat hårt pass kände jag att jag gjort mig förtjänt av en GT vid hytten.

Mums!

Sedan bar det av upp till Finzean Walk och poolerna nedan dessa. Lite för lite vatten där för att det skulle kännas riktigt jävt, men jag fiskade igenom dem med mitt Helios2 Switch.

Finzean Walk med klassiska Cairnton House i bakgrunden

Ingen springer så långt ögat eller linan kunde nå här heller.. Riktigt, riktigt trögt. Älven är desperat att få vatten nu.. Håller tummarna för allt trevligt folk i älvdalen att så blir fallet inom kort!

Knallade tillbaka till hytten för att värma mig. Blåste riktigt kallt på de övre delarna av MB..

Den fina hytten på MB. En och annan fiskehistoria har berättats innanför de väggarna!
Spöna för dagen. 2 x 14 fot riggade med olika linor samt Switchspöt

Efter lite paus körde jag en vända på Malt Steep, men då började solen lysa rakt i ögonen på eventuell fisk så det fick bli en längre paus med en pilsner och lite Soduko i hytten.

Bärsen i bild rekommenderas. Dessutom bara 4% alkohol vilket passar bra under fiske

När väl solen försvunnit gjorde jag först en lång repa ner genom Malt Steep och Rock Head med helflyt och Sunray.. Sedan när det verkligen började mörkna på valde jag Kelpie.. Precis när jag skulle börja fiska såg jag dagens första fisk! Spännande till slut efter en osedvanligt trög dag. Fiskade mig ner genom Kelpie utan någon som helst framgång. Iskall vind i nacken hela tiden och händerna började nästan domna. 

Idag kan inte många springer ha tagits, tänkte jag när jag knallade tillbaka till lodgen. Men där möter jag Tim och Peter som fiskat Upper och dom har varit i två fiskar och Peter har fått en blank fisk på 6lbs! Dom hade ett race runt 13:30 tydligen då allting hände, men i övrigt hade det varit dött. 

Typiskt, det passerade alltså ett litet steg med fisk på MB när jag käkade wraps och tog en Belhaven Best inne i Banchory 😀

Så kan det vara! Laxfiske i ett nötskal. 

Nya tag imorgon. Då blir det fokus på Kelpie, Salt Vat och Invercannie. Malt Steep och Rock Head endast om jag ser fisk där. Dessa är lite för grunda för att fisk ska stanna en stund nu misstänker jag..

River Dee, Måndagen den 17e April, LIVE

12:30

Vaknade till en isande kall morgon med minusgrader och strålande solsken.. Älven har sjunkit ytterligare en inch och vattentemperaturen ner till 5.2gr på morgonen. Lägg till strålande solsken rakt ner i poolerna och förutsättningarna för att fiska lax kan troligen inte bli sämre.. Nåväl, hela älven vilar ju på söndagar så samtliga pooler var iallafall ofiskade :).

Skam den som ger sig. Då motfisket från Cairnton inte hade dykt upp började jag med en snabb repa i Upper Ferroch. Inga känningar.

Heimen GAIS ska få simma efter lunch

Hur fiskar man egentligen under dylika förutsättningar? Jag körde första vändorna med mitt Switchspö, försedd med en sjunk 3 spets. På grund av kylan tänkte jag att jag vill ner till fisken. Med det mindre spöt kan jag också få till väldigt fina presentationer i det kristallklara och låga vattnet.

Fluga då? I solskenet ville jag ha något ljust. Men då ju vattnet är svinkallt valde jag att inte sätta på en alltför liten fluga. Det fick bli en av de ”transparanta” flugorna vi använder på Vestlandet vid lågvatten och solsken.. Gråvit vinge med ljusgrönt hackel bunden på en liten aluminiumtub.. 

Knallade upp till Green Spout och fiskade av den. Därefter Corner Pool och Sandys. Ingen känning och inte en enda fisk som visat sig. Förra veckan såg vi åtminstone nån fisk då och då, men misstänker att den kallare vattentempen gör att eventuell fisk står på botten och fryser fenorna av sig :-D.

Deborah Mitchell fiskar Upper Ferroch

Simon och Deborah, som jag fiskar med idag, dök upp lite senare men är nu igång och ska försöka kriga sig till en springer. Moln kom in runt 11-tiden och det ska iallafall förbli molnigt resten av dagen vilket känns bra.

Jag kände att jag likaväl kunde ta en tidig lunch och lägga mer energi under eftermiddagen då förhoppningsvis tempen hoppat upp nån grad i vattnet så nu checkade jag in på Douglas Arms i Banchory.

Svamprisotto och en Belhaven Best. Mums!

22:00

Efter en kanonlunch kom jag tillbaka till UB och dessvärre gjorde solen också det.

Gjorde ett halvhjärtat försök i Sandys utan känningar och blev sedan sittandes i hyttan större delen av eftermiddagen i sällskap av Raymond, Simon, Deborah och de två nyanlända fiskarna som ska fiska UB i veckan. Ytterst trevligt och lika bra att spara på krafterna när det inte är det minsta läge i älven..

Debs och Simon i hytten vid Upper Ferroch

Framåt 17-tiden blev det lite halvmolnigt igen så körde en vända på Green Spout och Corner. Inga känningar alls och fortfarande inte en enda fisk som visat sig överhuvudtaget.. Satan i gatan vad svårt!

Blev ytterligare en paus i hyttan vid 18 när Raymond och övriga packade ihop för dagen.. Min plan levde fortfarande dock; Grey Mare så fort solen försvinner.

Sandys

Rods ready to rock’n roll

Så vid halvsju tog jag med mig switchspöt och 14-fotaren ner mot Grey Mare. Motfisket slutade vid 18. 

Om jag hade sagt att det kändes tokhett så hade jag ljugit, men det kändes åtminstone som en hyfsad chans att häkta i något. Cairntonsidan fiskar poolen väldigt hårt, men dom kommer inte åt de nedre delarna.

Övre delen av Grey Mare

Grey Mare

Började övre biten med rejäla sjunkgrejer utan att känna något.. Bytte till helflyt och hyfsat stor sunray halvvägs ner när solen försvann.. 5-6 meter ner i ”porten” (de två synliga stenarna) ser jag virvel och slingan av skjutlina rycks ur min hand!

Jag nyper skjutlinan, höjer spöt och förväntar mig tyngd och de karakteristiska stångningarna från en springer. Men det är tomt. Ingenting i andra änden..

En lång rad av diverse svordomar strömmar ur min hals utan att jag kan kontrollera det. Jag fick bannemig chansen, men det sket sig! Laxen drog bara i vingen troligen.. Helve…!


Well, well. Med lite eftertanke nu senare på kvällen så ska jag, och är, extremt glad att det hände något överhuvudtaget. Troligen knappt nån lax fångad alls i Dee en dag som denna då alla odds var emot oss fiskare..

Nya tag imorgon så det blir ett kärt återseende i Middle Blackhall!

When the going gets tough, the tough gets going!

Guidevecka vid River Dee

Jag blev kontaktad av en ytterst trevlig Stockholmare som det senaste året gått från  öringfiske till laxfiske. Han hade gjort ett försök vid Mörrumsån tidigare, men inte fiskat så mycket mer än så med tvåhandsspö. Han undrade om jag kunde ordna en resa till Dee där det även ingick en nybörjarkurs i laxfiske till hans fru.

Absolut, svarade jag då det alltid är trevligt att välkomna nya fiskare in i laxvärlden.

Ghillien Raymond och springer spanieln Ace håller uppsikt över Corner Pool

Vi anlände till Dee för att mötas av de kanske svåraste yttre förhållanden någonsin i April. Extremt lågt och klart vatten, väldigt kalla vindar och tämligen kallt vatten… Endast runt 5 springers tagna dagligen i hela älven.

Förstagångsfiskaren, Karin, blickar ut över klassiska Morel Pool

En resa till River Dee är dock så mycket mer än bara själva fisket. Här njuter man varje minut av omgivningarna, speciellt på en sträcka som Upper Blackhall där man sällan ser någon annan människa utan har fantastisk natur runt sig hela tiden. 

Efter fisket återvänder man dessutom till en top notch renoverad lodge som har alla tänkbara bekvämligheter inkl de trevliga damerna, Joan och Jenny, som lagat middag med dessert. En sann semester där man inte behöver tänka på så mycket annat än taktik för att lura den där drömlaxen..

Karin får kastinstruktioner av undertecknad
Per kollar flugan i klassiska Grey Mare
Redan första dagen lärde sig Karin att med ett speykast få ut hela klumpen samt lite skjutlina vilket i många fall räcker för att fiska av ganska giftiga platser, speciellt på så lågt vatten som vi hade. 

Karin, en bit ner i Corner Pool

Redan dag 2 höll på att sluta i succé när en springer tog Karins fluga högt upp i Upper Ferroch Pool, men tyvärr fastnade den inte ordentligt. Hugget gav dock både Per och Karin massvis med energi samt den faktiska vetskapen att det går att få fisk även när förhållandena är som allra, allra svårast. 

Vi kämpade på under veckan. Då jag inte var med Karin för mestadels kastintruktion så var jag med Per och snackade fiskestrategier etc. Hur en pool fiskas av mest effektivt, var laxen kan tänkas stå samt också en del specialkast i form av snakeroll och dylikt som är användbara i de vindiga förhållanden vi oftast hade.

Beat owner, Simon, och Ghillien, Raymond, njuter i solen vid Upper Ferroch

Dagarna gick och både Karin och Per utvecklades som laxfiskare på ett förvånansvärt bra sätt. Verkliga talanger som blir ett hot mot laxarna på varje vald de i framtiden besöker. 

Inför sista dagen pratade vi om att veckan varit fantastisk även i brist på fisk och båda var överens om att komma tillbaka nästa år. Vi bestämde att jag skulle lägga mest tid på Per och verkligen göra ett rejält försök att häkta i fisk. 

Då Upper Ferroch inte hade nåt motfiske på morgonen så fiskade han av den till att börja med på ett effektivt sätt. Ingen fisk på plats. Vi bestämde sedan att gå upp till Green Spout som fiskar kanon på lågt vatten, men där hade precis en herre från Lower Woodend börjat fiska från motsatt sida.. Simon hade sagt att han ville fiska Corner så Per och jag vandrade nedåt mot Sandys istället för att få ofiskat vatten.

När vi börjar fiska så visar sig en fin, nystigen fisk allra längst ner i poolen. Hoppas, hoppas den stannat där en stund tänker jag medan vi fiskar oss neråt…

Och som i en saga så drar det i när Pers fluga sveper över platsen där fisken visat sig. Så sanslöst fantastiskt!

Per fightar sin livs första lax

Jag är troligen mer nervös än Per själv när bataljen drar igång. Fisken håller sig dock hyfsat snäll hela tiden och rör sig mest upp och ner i poolen och efter 5-6 minuter kan vi beacha en ytterst vacker springer på ca 12lbs (strax över 5kg). 

Glad guide och nöjd fiskare
Mys med Ace

Det händer inget mer den dagen, men det gör inget. Vi lyckades ta en springer mot alla odds och det räcker långt! Det visade sig dessutom att Pers fisk var den största av endast 5 fiskar i hela Dee som togs under lördagen. 

Per bjöd på skumpa inför avslutningsmiddagen

En magisk vecka är således över och redan nu är det bestämt att jag kommer köra 3 laxfiskeresor till Dee under 2018. 

V.16 är redan fullbokad men platser till V.14 och V.15 finns. Läs mer om upplägget i menyn ovan och hör av dig så snart som möjligt om du är sugen på att boka en plats!

Vackert spö vid vacker pool

Karin och Per sitter på flyget hem medan jag stannar vid Dee för lite eget fiske. Upper Blackhall på måndagen och Middle Blackhall tisdag och onsdag. Prognosen är att det ska bli ännu kallare och för lite nederbörd för att påverka den låga vattennivån så det kommer bli tufft att hitta nån fisk. Fördelen nu är dock att man kan passa på att lära sig sträckorna väldigt bra. Stenar som annars inte syns ser man nu så jag försöker memorisera möjliga bitplatser inför framtiden så mycket som möjligt. 

Chansen finns alltid. Även när det är svårt. 

When the going gets tough, the tough gets going! 

Det blir daglig blogg från mitt egna fiske fr o m Måndag så häng med!

Rapport Kuba, Cayo Cruz

Alltså, jag älskar Kuba. På riktigt.

Inte bara det magiska fisket, utan även alla människor. Deras leenden och positiva inställning trots stor fattigdom. Musik och salsadans i varenda gathörn av Havanna.


Det, om något, visar att pengar inte alltid är vägen till lycka.

Jag brukar alltid lägga några dagar innan och efter fisket i Havanna just på grund av detta. Den härliga stämningen i staden. Cigarrröken, de gamla bilarna, den utomordentligt goda rommen och musiken som strömmar ut från varenda liten lägenhet eller bodega.


Tyvärr håller staden på att bli väldigt ”amerikaniserad” pga av att Kubas nära granne i nordväst numera får resa till landet. Dollars sprids i staden som ett virus och efterfrågan styr som bekant priset på allting. Havanna och Kuba håller raskt på att gå från extremt billigt till ganska dyrt. Bara att hålla tummarna för att pengarna kommer folket till godo och inte enskilda näringsidkare..


Fisket då? I år bytte jag destination då i princip allt fiske blev slutsålt redan tidigt i fjol. Jag lyckades komma över en ”sista minuten plats” till Cayo Cruz på norra sidan ön. Ett ställe som mest gjort sig känt för sitt fiske efter Permit samt grov Bonefish.

Då ju Permit är en av ganska få arter bland de som räknas som sportfiskar i tropiskt vatten som jag ännu inte landat någon så fick det bli den som blev fokus för mig. Min guide gillade också att jag ville lägga mesta tiden i jakten på denna nyckfylla och stridbara fisk.. 


Redan första dagen fick jag flertalet chanser på Permit. 

Just på Cayo Cruz är det mycket vanligt att Permits följer efter Stingrays in över flatsen och äter krabbor, räkor mm som rockorna stökar upp från botten under sin framfart. Dessa rockor är ju superlätta att se då de är svarta alternativt mörkgråa mot botten, så man letar helt enkelt efter rockor först och främst och håller tummarna för att den har en Permit i släptåg som man spottar först när man kommer inom kastavstånd från rockan.. 

Första rockan hade permit bakom sig!

Hade väl inte varit ute på flatsen mer än 10 minuter innan första chansen dök upp. I änden på fluglinan satt en ”Avalon fly” som enligt företaget man reser med ska vara outstanding på Permit i Kuba. Flugan landade rakt i huvudet på rockan, ”perfect cast” enligt guiden, jag ser hur Permitens tail kommer upp och fisken som är en rejäl bit på närmare 20lbs dyker ner och inspekterar. 

Detta var ju hur lätt som helst tänker jag och är beredd på att göra mothugg när jag sakta strippar flugan.. Inget händer. Permiten skrattar åt mig. Så sjukt frustrerande, men ack så beroendeframkallande!

 Byte av fluga. Ny chans. Den här gången lägger jag kastet något framför rockan för att få lite mer tid till att strippa. Rockan vänder mot oss och så gör Permiten. Innan jag hinner strippa hem så har Permiten fått en minimal skugga på sig från fluglinan och drar iväg i ett moln av sand! Jösses, dessa fiskar är spooky!!


Sådär håller det på hela förmiddagen. Nya flugor testas. Ibland får jag rejält följe av Permit, men precis när den ska öppna munnen för att ta flugan ångrar den sig och återvänder till rockan. Jösses, vad svåra dom kan vara!

När lågvattnet kommer upp över flatsen försvinner både rockorna och Permitsen. Lika bra att fiska Bonefish en stund tycker guiden innan tidvattnet kommer tillbaka.


Fram med Helios2 klass 8 istället för klass 10 och på med en special Crazy Charlie (ovan) som kompisen, Stefan Sigfeldt, bundit åt mig strax innan avresa.

Det tog inte lång tid innan vi spottade fisk. Ett kast. Strip, strip, strip och PANG!


Dessa Bonefish. Deras första rusning är så underbart fantastisk! Skönt med spöböj efter en minst sagt frustrerande förmiddag!


Medelvikten på fisken är grym. Under 2 timmars fiske landar jag 6 bonefish mellan 4 och 7lbs (1.8-3.2kg). Jag har en hel del vänner som fiskar enbart bonefish och hit borde alla dessa försöka ta sig. Tror knappast att det går att hitta bättre fiske nånstans i världen..

Men nu var det ju det här med en Permit. Jag vill ha en. Måste lura en!!

Eftermiddagen blir ganska händelselös. Vi bränner runt till olika flats där man brukar hitta Permit, men dom är som bortblåsta. Strax innan hemfärd till den stora båten där vi bor får ja dock en chans igen. 

Kast på rockan. Permiten ser flugan. Strippar sakta.. Permiten öppnar munnen och det drar i. Yes, ropar jag, innan en större needlefish hoppar upp ur vattnet med min fluga i munnen. 

WTF!! Den jäveln tog krabbimitationen just framför Permitens nos!  ”It happens sometimes” säger guiden. ”Very unlucky sir, the Permit was gonna eat your fly this time”

Jaja, vilken grym dag! Och jag har 5 fiskedagar kvar. Det här ska nog lösa sig, tänker jag medan jag knäcker en Bucanero.


Tillbaka till moderskeppet där jag bodde tillsammans med 7 yenkare och en australiensare för middag, fiskesnack och rom. Trevliga kvällar med bra folk! Fick många nya vänner. Fler bilder och lite film kommer senare från moderskeppet.

Dag 2

Today we will catch your permit, säger guiden. After yesterday, I am not too sure but let’s try, svarar jag.

Det blåser upp och kommer in en kallfront med regn. Något som inte alls gynnar fisket, men vi lyckad hitta några Permits under dagen. Dock ingen som visar tillstymelse för intresse att bita.. 

”Water temperature has dropped a little bit, not good for Permit”, säger guiden. 

Så vi åker och jagar lite Bones igen istället.

Det goa vädret kommer tillbaka redan dagen efter och två av yenkarna lyckas lura Permits på nån specialkrabba.. Dessvärre har dom inga över och det verkar som att ingenting jag har i mina askar funkar.. Jag gör allt rätt ett flertal gånger och guiden är överlycklig enda tills Permiten vänder precis när han egentligen ska bita.. 

Fruktansvärt frustrerande, men otroligt beroendeframkallande! Nästa Permit, den kommer bita. Så tänker man om och om igen.. 

Jag börjar redan sakta smida planer i mitt huvud att jag måste oavsett tillbaka hit nästa år. Och då jävlar ska jag ha varenda tänkbar krabbimitation med mig i mina askar.

Precis som dag 1 så har vi under dagarna ett närmast magiskt fiske efter bonefish de timmar då permitsen inte finns på flatsen.


Jag tappar t o m fisk som guiden uppskattar är på den magiska ”double figure” (10lbs). Största landade är dock en fisk på runt 8lbs, men mängder med fisk runt 4-6lbs och dessa tar ofta 200 meter lina i deras första utras! 

Dag 6

Sista dagen kommer och jag har fortfarande inte landat nån Permit. De flesta yenkarna ska åka vidare den här dagen så jag får en krabbimitation av Steve som han fick en permit på. 

Nu då? Sista chansen! Vi letar fisk, men hittar inga.. Typisk, nu när jag har en fluga som bevisligen faktiskt funkar här..

Dagen går och först fram på eftermiddagen hittar vi en rocka som har en 12lbs Permit simmande efter sig.. Kast på rockan, sakta strip och det suger i!! Glädjen blir kortvarig för när jag gör mothugg känner jag hur kroken glider ur munnen på fisken och den sätter av i hundra knyck från platsen.. FAN!

Guiden tror att jag gjort för hårt mothugg och att flugan sitter i fiskens mun, men så var inte fallet.. 

”Ok, we are supposed to head back to the mothership now, but fuck that – let’s find one more shot”, säger min guide som lika mycket som jag vill att vi får en permit.

Det dröjer inte lång tid innan vi ser ytterligare en rocka med Permit. Och vilken jävla permit sen! Typ 25lbs! En brutal fisk.. 

Sista chansen, kom igen nu!

Guiden sätter mig i position och jag nästan skakar när jag lägger kastet, men lyckas ändå träffa huvudet på rockan.. Permiten dyker rakt ner och klipper flugan utan minsta tvekan. ”Set the hook”, hojtar guiden. Jag gör som han säger med en hård strip och helvetet, eller rättare sagt, himlen brakar lös! Vilken sjuk kraft när fisken sätter av. Min Miragerulle ylar i falsett, min klass 10a bugar djupt. Fisken stannar efter 100 meter och börjar böka runt och plötsligt blir det tomt i andra ändan.

Jag blir ännu mer tom. Guiden likaså. Vid blir båda helt tysta. I säkert 1 minut.

”Next time, next year”, säger guiden.

”You bet!”, säger jag.

Jag har alltså redan bokat upp de fåtal spön som finns kvar på destinationen till i Mars nästa år. Närmare bestämt 3-10e Mars. Man bor då på en 5-stjärnig helt nybyggd lodge precis vid vattnet där fisket är som bäst. All inclusive med guide och skiff som man delar på två. 3500 usd kostar det. 2019 säkert dubbelt så dyrt pga invasionen från USA så detta känns som sista gången det blir Kuba för mig. Om nån vill haka på så hör av er snarast! Företaget håller spöna åt mig till den 18e April. Jag kommer isåfall funka som host även i Havanna för den som vill uppleva staden.

En hel del film kommer publiceras på min Vimeo framöver och fler foton hittar ni på min Instagram; Salmoniserad.